Ämnet är lika aktuellt nu som fordom. Med kaosartad migration på olika håll i världen följer oerhört lidande för massor av människor. I vår tid med en rad hotbilder hängande över oss är det sannolikt särskilt svårt att uppbåda empati för alla lidande varelser. Märk förresten hur vi behandlar djur, t.o.m. de som är väldigt nära släkt med människan. Kan vi verkligen känna medlidande med dem när hon våldför sig på dem -- som om de inte kunde känna plåga och smärta. Det är ju sorgligt och ytterst beklagligt att människor hämningslöst dödar varandra; inte ens rovdjuren dödar sina egna med uppsåt. Krig, katastrofer, miljöförstöring och skriande orättvisor eskalerar lidandet enormt.
Hur
ser man i allmänhet på lidandet som sådant? Här vill jag bara hänvisa
till fyllig resumé av en intressant föreläsning av Peter Jansson 24/11 2005 på Högskolan i Skövde. Resumén finns här: Har lidandet någon mening? Även min långa kommentar rekommenderas.
